Desolation Row [Swedish translation]

De säljer vykort av hängningen

De målar passen bruna

Skönhetssalongen är full av sjömän

Cirkusen är kommer till staden

Här kommer den blinde kommissarien

De har honom i trans

En hand är bunden till lindansaren

Den andra är i hans byxor

Och upploppsgruppen är rastlös

De behöver någonstans att gå

När Damen och jag tittar ut ikväll

Från Öde Vägen

Askungen, hon verkar så lätt

"Tar en att veta när man ser en" ler hon

Och sätter händerna i bakfickorna

Som Bette Davis

Och sedan kommer Romeo, han stönar

"Du tillhör mig, tror jag"

Och någon säger "Du är på fel plats, min vän

Du borde gå"

Och det enda ljudet som finns kvar

Efter ambulanserna åker iväg

Är Askungen som sveper upp

På Öde Vägen

Nu är månen nästan gömd

Stjärnorna börjar gömma sig

Spåkvinnan

Har även tagit in alla sina saker

Alla förutom Kain och Abel

Och puckelryggen av Notre Dame

Alla antingen älskar

Eller förväntar regn

Och den gode Samariten, han byter kläderna

Han gör sig redo för showen

Han går till cirkusen ikväll

På Öde Vägen

Ofelia, hon är under fönstret

För henne är jag så orolig

På hennes tjugoandra födelsedag

Är hon redan en gammal kärring

För henne är döden ganska romantisk

Hon har på sig en järnväst

Hennes jobb är hennes religion

Hennes synd är hennes livlöshet

Och även fast hennes ögon är fixade på

Noahs stora regnbåge

Hon spenderar sin tid tittande

På Öde Vägen

Einstein, klädd ut som Robin Hood

Med hans minnen i ett bagageutrymme

Kom den här vägen en timme sedan

Med sin vän, en svartsjuk munk

Han såg så heligt skrämmande ut

Han rökte en cigarett

Sedan gick han iväg för att lukta på avloppsrör

Och säga alfabetet

Man skulle inte tänka sig att kolla på honom

Men han var känd länge sedan

För att spela den elektriska fiolen

På Öde Vägen

Doktor Smuts, han håller sin värld

I en läderkopp

Men alla hans sexlösa patienter

Försöker blåsa upp den

Hans sjuksköterska, någon lokal förlorare

Hon tar hand om cyanidhålet

Och hon håller också korten som står

"Ha förbarmande på hans själ"

De alla spelar öre visselpipar

Man kan höra dem blåsa

Om man lutar ut huvudet tillräckligt mycket

Från Öde Vägen

Över gatan har de spikat fast gardinerna

De förbereder på festen

Operas fantomen

I den perfekta bilden av en präst

De matar Kvinnotjusaren

Att få honom att känna sig mer självsäker

Sedan ska de döda honom med självsäkerhet

Efter att ha förgiftat honom med ord

Och fantomen skriker åt de tunna tjejerna

"Gå bort om du inte vet

Kvinnotjusaren håller bara på att bli straffad för att han gick

Till Öde Vägen

Vid midnatt, alla agenterna

Och det övermänskliga crewet

Kommer ut och samlar alla

Som vet mer än de gör

Sedan tar de dem till fabriken

Där hjärtattack maskinen

Är fastkopplad till deras axlar

Och sedan fotogen

Kommer ner från slotten

Av försäkringsmän som går

Och kollar för att se till att ingen flyr

Till Öde Vägen

Beröm till Neros Neptune

Den titaniska seglar vid gryningen

Och alla ropar

"Vem håller du på med?"

Och Ezra Pound och T.S. Eliot

Slåss i kaptenens torn

När calypso sångare skrattar åt dem

Och fiskemännen håller blommor

Emellan fönstren av havet

Där de vackra sjöjungfrurna flyter

Och ingen måste tänka för mycket

På Öde Vägen

Ja, jag fick ditt brev igår

Om när dörrhandtaget gick sönder

När du frågade hur jag mådde

Var det ett skämt?

Alla dessa människor du pratar om

Ja, jag känner dem, de är ganska töntiga

Jag fick slå dem i ansikten

Och ge de alla ett annat namn

Just nu kan jag inte läsa så bra

Skicka mig inte några fler brev, nej

Inte om du inte skickar dem

Från Öde Vägen

• Artist:Bob Dylan
• Album:Highway 61 Revisited (1965)