Surusilmä [Swedish translation]

Som eldpilar i sin rygg

känner hon hånet.

Som besviken går hon bort,

skrattet förblir till sitt spår.

Hårt mot sitt bröst

slår hjärtat i spillror när det krossar.

Människans lek, barnens,

åter får man förödmjuka sig.

Portar avstänger sitt slott

inom murarnas skydd.

Hon går längs spiraltrappor

i sitt höga torn.

Uppifrån tittar hon ensam

när nattens ljus under himlen dansar igen.

Till dem vill hon så mycket

och skiljas från världens skuggor,

vara på flykt undan världens ondskan.

(Refräng:)

Sorgöga är tyst, rör sig inte.

I andras takt vickar sin gunga inte.

Sorgöga vet redan på förhand

vad hon ska ännu tåla.

När hon förstår inte trångt sinnet,

vilt främmandes listiga språk.

Hon får yla ensam som varg,

själ saknar själen.

Hon hör rösten inom natten

och skyndar sig mot sin dörr.

Ett flyg vid stjärnors bälte

skulle kunna uppfylla ett önskemål.

Hjärtats slag upphör.

Vem lär väntar bakom dörren?

Bara blåsten hugger där

kvistar mot fönstret.

(Refräng:)

Tänk om du såg henne

på tom vägen, mot dig skulle hon gå där.

De där ögonen ser på ditt innersta.

ser du på dem eller vänder du ditt huve?

(Refräng:)

• Artist:Indica
• Album:Ikuinen virta