Björn Afzelius - Som en duva

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Jag vakade ensam i natten

i huset där människorna sov.

Där ute var sommaren gången,

och luften var kylig och rå.

En fågel flög in genom fönstret

med vingarna röda av blod.

Och jag tog den i kupade händer,

som en duva, som en duva.

Och jag tog den i kupade händer

och jag huttrade till där jag stod.

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Den kom som en jagad om natten,

en flykting från främmande land,

som en som har räddat sig undan,

när alla de andra försvann.

Den kom i en doft utav rosor,

som någon har trampat itu.

Och med ljus ifrån slocknade stjärnor,

som en duva,

som en duva.

Med ett ljus ifrån slocknade stjärnor,

som någon har stampat till grus.

Men den som en gång har levat i frihet,

vill ut i det fria igen.

Och den som en gång blivit jagad på flykten,

kommer alltid att drömma sig hem.

En fågel med stukade vingar,

har slagit'sig ner i vår't hus,

med drömmarna röda av rosor,

och ögonen fyllda av ljus.

Jag vårdar den ömt som ett minne,

av nå't som jag aldrig har sett.

Och jag vet att min fågel skall flyga,

som en duva,

som en duva.

Och jag vet att min fågel skall flyga,

som en duva tillbaka igen.

Jag vet att min fågel skall flyga,

som en duva,

som en duva.

Ja jag vet att min fågel skall flyga,

som en duva tillbaka igen.

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Lalalalalalalalala

lalalalalala

Lalalalalalalalala

lalalalalala

• Artist:Björn Afzelius
• Album:?rn Afzelius & Mikael Wiehe (1986)