Julakillevisan lyrics

En julenatt för länge sedan

En vandringsman gick långsamt fram,

På enslig stig i mörkande skog --

Ej någon kände mannens namn.

Kallt stjärneljus på honom föll.

Det var en munk från fjärran trakt

Som sökte mat och vila få,

Han gick där trött i helig natt,

Böjd av ålder, tung och grå.

Kallt stjärneljus på honom föll.

Så kom han fram till byn till slut,

Den strålade av tända ljus

Men vart han gick och vart han såg

Var dörren stängd i alla hus.

Kallt stjärneljus på honom föll.

Han tiggde om ett stycke bröd

Men ingen hörde på hans bön,

En fattig munk i hungers nöd

Så ensam gick i djupa snön.

Kallt stjärneljus på honom föll.

Så fick han gå i julenatt

Åter till den mörka skog,

Av törst och hunger sjönk han ned

Och somnade in och stilla dog.

Kallt stjärneljus på honom föll.

På morgonen man honom fann,

Vid sidan hans en bäck nu rann,

Ur marken sprang en källa klar

Där munkens sista vila var.

Kallt stjärneljus på honom föll.

Och vattnet var av sällsamt slag,

God bot åt varje sjuk och svag

Och på dess botten av vitaste sand

Låg alltid mynt från mången hand.

Kallt stjärneljus på honom föll.

• Artist:Ranarim
• Album:Alle vid den ljusa stjärnan