Den Bergtagna [Norwegian translation]

Och Jungfrun hon skulle sig åt Ottesången gå

Tiden görs mig lång

Så gick hon den vägen, åt höga berget låg

Men jag vet att sorgen är tung.

Hon klappade på Bergadör'n med fingrarna små

"Statt upp du höga Bergakung drag låsen ifrå”

Och upp steg Bergakungen, drog låsen ifrå

Så har han den bruden i silkessängen blå

Så var hon i berget i åtta runda år

Fick sönerna sju och en dotter så båld

Jungfrun hon gångar sig för Bergakungen stå

"Ack give att jag finge till moder min hemgå”

"Och nog kan du hem till din moder få gå

Blott att du ej vill nämna sju barnen de små”

Så redo de sig den vägen allt fram

Och Bergakungen stannade och hon gångar fram

Och när som hon kom på sin kära moders gård

Ute för henne huld-moderen står

"Och hvar har du varit så långan en tid

Nu hafver du varit uti Rosende lid?"

"Och inte har jag varit uti Rosende lid

I Berget har jag varit så långan en tid

I berget har jag varit i åtta långa år

Der har jag födt sju söner och en dotter så båld”

Bergakungen in genom dörren steg

"Hvi står du här och talar så mycket ondt om mig?"

"Och inte har jag talat något ondt om dig

Men väl om det goda du gjort emot mig”

Så slog han henne på blekan liljekind

Så blodet det stank på snörelkjorteln fin

Packa dig på dörren och låt det ske fort

Och aldrig skall du komma inför din moders port

"Farväl min kära Far! farväl min hulda Mor

Farväl min kära syster, farväl min kära Bror

Farväl du höga himmel! Farväl Du gröna jord!

Nu reser jag till berget, der Bergakungen bor”

Så redo de sig öfver den mörka långa skog

Hon bitterligen gret men Bergakungen log

Så gingo de Berget sex gånger omkring

Så öpnades dörren och de stego in

Ung dotteren framsatte den röda gullstol

“O hvilen Er här min sorgbundna Mor”

"Och hämten mig in de glasen med mjöd

Derur vill jag dricka mig sjelfvan till död”

Och första dricken hon af mjödglasen drack

Hennes ögon de lycktes och hjertat det brast

• Artist:Swedish Folk